Det stora vita

Förutom att jag är ruggigt förkyld så är allt bra... Det dunkar i mitt huvud så här lagom till helgen. Det var dock inte det jag ville prata om. Hade ett väldigt komiskt samtal nyss. Det var en stackars tjej som ringde och gjorde en undersökning för Swedbank. Samtalet gick på ett ungefär så här:

jag: Mia
hon: Jag ringer för Swedbanks räkning och undrar om du har tid att svara på några frågor?
jag: Visst!
hon: Stämmer det att du har Tärnaby som huvudkontor på swedbank?
jag: Nej, jag har inte bott där på ungefär 6 år.
hon: Nähä, jaha, var bor du nu?
jag: Västerås
hon: Vilket kontor besöker du?
jag: Har inte varit på banken här så jag vet inte.
hon: Jaha.... (paus) Jag vill nu att du svarar på en skala mellan 1-5 hur olika aspekter av kontoret i västerås motsvarar dina förväntnnigar då 1 betyder motsvarar inte dina förväntningar alls och 5 motsvarar dem helt.
jag: Ok?????
hon: Hur upplever du bemötandet från personalen?
jag: Vet inte, jag har ju inte varit där!?!?
hon: nähä, ok, upplever du att personalen kan hjälpa dig?
jag: Vet inte
hon: okej, hur upplever du att kösystemet fungerar?
jag: Vet inte.

Hon är en ihärdig människa och fortsätter undersökningen ut med att ställa frågor och jag svarar nästan uteslutande vet inte. På frågan om jag har nära eller långt till kontoret svarade jag faktiskt med en siffra... Jag har ju i alla fall gått förbi banken på stan...