På ett och ett halvt år...
...kan otroligt mycket hända. Man kan bli gravid, åka till Barcelona, bli sambo, åka till Amsterdam, få veta att man ska ha tvillingar, vänta på dessa tvillingar, bli överraskad av att de kommer i v 34, överleva en månad på sjukhus, överleva en månad hemma, lära sg att överleva ensam med tvillingar på dagarna, lära sig att njuta av dagarna som tvillingmamma, köpa hus och fixa håret.
Var det något mer?
Var det något mer?
Att veta vart man ska
Det är så skönt att jag bestämt mig för att gå tillbaka till mitt vanliga jobb. Jag har inte ens sökt jobbet på kommunen, låter andra som faktiskt vill ha jobbet söka istället. Ångesten har lättat, lugnet börjar komma tillbaka. Det som framkallade ångest var nog ovissheten, att inte veta. Nu vet jag ju att det är ett jäkla hästjobb jag går tillbaka till, det finns en del övrigt att önska när det kommer till organisation och resurser men det gör inget. För jag får känna att jag inte står ensam i allt som händer. Skönt. Det ser ut som att jag ändå inte kommer att göra samma sak som jag gjorde innan, jag kommer att fortsätta att jobba i team men på ett mer medicinskt sätt. Har i alla fall ungefär en och en halv vecka kvar på kommunen, ska ägna dem åt avslut. Sen är det julledigt i ungefär två veckor tror jag. Ska åka hem tillsammans med I & R och ser framemot att slippa köra, hur jag ska ta mig tillbaka blir en annan historia. Har jag riktigt tur kanske A vill skjutsa hem mig. Julklapparna har jag kommit en bra bit på men det är svårt att hitta något till mamma. Försökte dessutom komma överens med A om något slags "vi gör något tillsammans" koncept, han köpte det först men nu i helgen kröp det fram att han ville köpa något litet ändå så nu är det bara att fundera.
Nu är det slutet på Idolfinalen.
Förresten så ser jag ju helt galen ut på glasögonbilden. Skräckslagen.
Nu är det slutet på Idolfinalen.
Förresten så ser jag ju helt galen ut på glasögonbilden. Skräckslagen.
Nya glasögon- ny syn på livet?
Det här med att skriva av mig har inte riktigt blivit av så mycket. Har haft annat för mig. Som att skaffa glasögon och reda ut min livssituation. Glasögonen sitter på plats även om jag fortfarande är i någon sorts invänjningsfas. Problemet just nu är att jag ser sämre i glasögonen än utan, på långt håll. Detta ställer till det en del när jag exempelvis är någonstans med många människor och letar efter någon. Alla människor ser likadana ut, det är bara hårfärg och lite andra attribut som skiljer. Att se ansiktsdrag är bara att glömma. Ska jag göra det måste en person komma närmare och stå stilla. På nära håll ser jag dock som tur är bra, ögonen får vila och blir inte lika trötta. Alltid något. Man kan ju inte få allt här i världen.
Livssituationen är tyvärr inte helt utredd ännu men jag närmar mig i alla fall, tror jag. nu väljer jag istället att fokusera på julpyntande. Jag har nästan inget julpynt. Eftersom jag inte har lärt mig att uppskatta keramiktomtar och juldukar och dessutom för ett år sedan bodde i en etta består mitt julpynt av en elljusstake och en bordslampa som man behändigt och snabbt byter skärm på till en stjärna. Inget mer. Jag tror därför att jag ska ta en sväng till Clas Ohlson, min bästa julpyntsaffär, där ovan nämnda stjärna och elljusstake inhandlades för ungefär 3 år sedan. Fylla på lite.
Nu som för att avsluta bjuder jag på en bild på glasögonen. Och mig själv. Tycker själv att bilden rätt bra motsvarar mitt sinnestillstånd just nu. Lite trött, lite sinnesförvirrad.
Livssituationen är tyvärr inte helt utredd ännu men jag närmar mig i alla fall, tror jag. nu väljer jag istället att fokusera på julpyntande. Jag har nästan inget julpynt. Eftersom jag inte har lärt mig att uppskatta keramiktomtar och juldukar och dessutom för ett år sedan bodde i en etta består mitt julpynt av en elljusstake och en bordslampa som man behändigt och snabbt byter skärm på till en stjärna. Inget mer. Jag tror därför att jag ska ta en sväng till Clas Ohlson, min bästa julpyntsaffär, där ovan nämnda stjärna och elljusstake inhandlades för ungefär 3 år sedan. Fylla på lite.
Nu som för att avsluta bjuder jag på en bild på glasögonen. Och mig själv. Tycker själv att bilden rätt bra motsvarar mitt sinnestillstånd just nu. Lite trött, lite sinnesförvirrad.
Less, trött och halvtråkig
Har inte så mycket att dela med mig av just nu. Är less och trött på jobbet, eller kanske inte direkt jobbet i sig utan snarare att det aldrig verkar komma något besked om det blir någon fortsättning. Jag är givetvis partisk i målet men jag tror att det finns andra än mig som tycker att det bör finnas en logoped i den samlade elevhälsan i Sundsvalls kommun. I alla kommuner för den delen. Hela jag är nog inställd på att gå tillbaka till livet som landstingslogoped. Jag gillar det livet också. Framförallt kollegorna. Jag säger det igen, det går inte att hitta bättre kollegor. Bra kollegor finns det gott om men kollegor som även fungerar mer än utmärkt som vänner är knepigare att få.
Åker i alla fall hem nästa vecka, långhelg från torsdag eftermiddag till måndag kväll. Stannar som numera är brukligt till hos A på torsdag kväll och vi åker tillsammans hem till mor och far på fredagen. Samla lite energi och fira födelsedag är tanken. I helgen får jag finbesök av yngsta systerdottern, i alla fall på lördag. Vi får se om hon tar mod till sig och sover över också. Hennes syster och mamma ska på ridkurs (?!?) i Indal och jag och T ska försöka göra Sundsvall.
Bakis-risotto, det nya maxmålet
Är fortfarande lite seg efter helgen. Besök från ex-kollegan och vännen E med sushifredagsmys och lördagsutgång (kors i taket, var ett tag sen det blev besök i sundsvalls uteliv). Roligt men intensivt och kort. Det är lite för långt till Skåne och jag har inte direkt ofta vägarna förbi. Man kanske får se till att inte bara ta vägen förbi utan ha det som mål framöver.
Blev som tur är inte särskilt bakis, bara hungrig och trött. Sugen på risotto där runt 13 på söndagen. Sagt och gjort, besök till konsum och risotto-kok. Kan tyckas ambitiöst men risotto går ju ganska fort att göra och är salt och fett. Det man är ute efter alltså. Nedan syns min bakis-risotto med räkor.
En mycket intensiv helg i Umeå
Överraskningstrettioårskalas, bebismysande och ett försök att umgås med vänner och pojkvän. En härlig helg som dock försvann alldeles för snabbt. Helt plötsligt satt jag på bussen söderut igen. Jag har dock blivit förälskad igen. I en bebis som visade sig från sin allra bästa sida. Söta, söta T. Jag visste ju att det inte var vilken bebis som helst.
Jubilaren som blivit ung vuxen verkade nöjd med kalaset också. En trevlig dag med hotellfrukost, aktiviteter som teambana, badtunna, bastu och iskallt bad avslutades med dryckesintag på västerslätt långt inpå natten. Jag önskar att jag hade bildbevis men kameran blev kvar hemma. Ingen bebisbild, ingen bild på män som kramas på en vajer och inte heller någon bild på jubilarens powernap där på kvällen. Tyvärr.
Jubilaren som blivit ung vuxen verkade nöjd med kalaset också. En trevlig dag med hotellfrukost, aktiviteter som teambana, badtunna, bastu och iskallt bad avslutades med dryckesintag på västerslätt långt inpå natten. Jag önskar att jag hade bildbevis men kameran blev kvar hemma. Ingen bebisbild, ingen bild på män som kramas på en vajer och inte heller någon bild på jubilarens powernap där på kvällen. Tyvärr.
Saker jag inte förstått med skolvärlden
-Vikten av att kopiera (skriva av) det som läraren skriver på tavlan.
-Vikten av att läsa (med ögonen) sig till kunskap i ämnen där inte läsningen är målet.
-Vikten av att 10-åringar ska kunna planera sin kunskap (läs "det här ska jag lära mig idag").
-Vikten av att kunna redovisa sin kunskap i skrift där inte skriften är målet.
-Att predika inkludering för att sedan så fort en unge är tillräckligt jobbig direkt placera i särsklid undervisningsgrupp.
-Att predika inkludering utan att ge verksamheten (läs pedagogerna) resurser så att de har en ärlig chans att inkludera.
-Vikten av att se allt som en process utan att någonsin komma fram till verkstad.
Vissa saker förstår jag nog aldrig, andra kanske faller på plats.
-Vikten av att läsa (med ögonen) sig till kunskap i ämnen där inte läsningen är målet.
-Vikten av att 10-åringar ska kunna planera sin kunskap (läs "det här ska jag lära mig idag").
-Vikten av att kunna redovisa sin kunskap i skrift där inte skriften är målet.
-Att predika inkludering för att sedan så fort en unge är tillräckligt jobbig direkt placera i särsklid undervisningsgrupp.
-Att predika inkludering utan att ge verksamheten (läs pedagogerna) resurser så att de har en ärlig chans att inkludera.
-Vikten av att se allt som en process utan att någonsin komma fram till verkstad.
Vissa saker förstår jag nog aldrig, andra kanske faller på plats.
Familj, möten och eventuellt skrikande barn
Det känns minst sagt orättvist att min pojkvän träffar MIN familj oftare än vad jag gör. I skrivande stund har det ätits middag och lagats dator i tärnamo. Fast det är väl egentligen rätt bra att några träffas, synd bara att jag inte får vara med på ett hörn. Och jag är väl egentligen glad över att det funkar bra dem emellan också. Jag då? Jo jag genomlider årets mötesvecka. Långa möten som håller på i halvdagar där det pratas uppdrag, ansvar, åtgärdsprogram, inkludering och annat populärt inom skolans värld. Snart är det helg igen, just denna helgen ska bland annat ägnas åt att snoka rätt på jobbmöjligheter här i Sundsvall. Någon helg framöver måste det bli ett umeåbesök. Det bara måste. Jag vill mysa med Ted. Kan till och med tänka mig en skrikande kille.
Sammanfattning, minnen av en semester
Jag har haft fyra veckors semester, under fyra veckor har jag inte varit själv alls. Det är ganska ovanligt för att vara mig och det som är mest ovanligt är nog att jag inte har längtat efter egentiden som annars är viktig för mig. Ångesten har dock kommit nu när semestern är slut. Är inte alls sugen på att jobba, inte alls sugen på att gå tillbaka till vardagen. Men jag har insett att det nog är smartare att försöka se jobbstarten som spännande. Jag ska ju faktiskt börja nytt jobb, nästan i alla fall.
Semestern då. Allt började med besök av systerdottern. Efter några dagar här åkte vi norrut till ett lite kallare Tärna. Marknad med fest tillsammans med för mig mer nya bekantskaper. Vände sedan med A bilen mot Östersund och ett besök på Frösön som blev intensivt men trevligt. Återhämtning i Sundsvall nägra dagar innan vi valde att bli Stockholmsturister några dagar. Djur på Skansen, karuseller på Grönan och shopping. Mest shopping för A det vill säga. Jag shoppar bäst ensam. Är sedan i tisdags återigen tillbaka i lägenheten. Här har det lagats god mat och till och med druckits champagne. Sammantaget har jag och A umgåtts i tre veckor i sträck, natt och dag. Utan att jag har fått panik. Bra!
Semestern då. Allt började med besök av systerdottern. Efter några dagar här åkte vi norrut till ett lite kallare Tärna. Marknad med fest tillsammans med för mig mer nya bekantskaper. Vände sedan med A bilen mot Östersund och ett besök på Frösön som blev intensivt men trevligt. Återhämtning i Sundsvall nägra dagar innan vi valde att bli Stockholmsturister några dagar. Djur på Skansen, karuseller på Grönan och shopping. Mest shopping för A det vill säga. Jag shoppar bäst ensam. Är sedan i tisdags återigen tillbaka i lägenheten. Här har det lagats god mat och till och med druckits champagne. Sammantaget har jag och A umgåtts i tre veckor i sträck, natt och dag. Utan att jag har fått panik. Bra!
Slirigt och glatt
Himla fint i Granås
Gatufest och snart semester
Kollade min kamera så här några dagar efter årets gatufest. Nio bilder varav tre på en flygande kanin. Inte så fin utdelning på varaktiga minnen fronten. Jag vet dock att det finns en del andra bilder bland annat studsmattebilder från omkring 3-4 på morgonen och bilder på en vackert sovande A. Kameraägarna som känner igen detta kan känna sig träffade, skicka dem till mig tack. Förövrigt blev det en mycket trevlig tillställning då jag fick känna på hur mycket jag faktiskt saknar att hänga med vad man nog kan kalla "det gamla gänget" (eller delar av det i alla fall). Vi har vuxit upp kan man säga. Att växa upp innebär tydligen att alla sprids för vinden, skaffar egna liv på olika orter eftersom vi nu har något som kallas karriär att tänka på. Det var i alla fall fint att för en stund få låtsas att man var tillbaka. Tillbaka som 22-åring.
Så nu är det snart semester. Efter idag är det tre dagar kvar innan fyra veckors frihet. Har hört envisa rykten om att det är ovanligt mycket knott och mygg hemma vilket känns sådär när jag tänker på att jag åker upp om en dryg vecka. Förutom att åka hem har jag bara vaga semesterplaner. Jag måste dock ta mig till Umeå för att träffa den viktigaste bebisen just nu, lille T. Givetvis också för att träffa hans föräldrar, det är ju trots allt hans mamma som gör att han är den viktigaste bebisen. Jag måste ju presentera mig så att han har koll på sin "extended family".
Har också hört att jag och A är vällkomna till Östersund för att göra en favorit i repris. En favorit i repris för mig, E och D. A blir ju ny i sammanhanget. Om detta blir av beror nog lite på logistiken men himla trevligt tror jag att det skulle vara.
Ungefär såhär kanske. + A då.
Så nu är det snart semester. Efter idag är det tre dagar kvar innan fyra veckors frihet. Har hört envisa rykten om att det är ovanligt mycket knott och mygg hemma vilket känns sådär när jag tänker på att jag åker upp om en dryg vecka. Förutom att åka hem har jag bara vaga semesterplaner. Jag måste dock ta mig till Umeå för att träffa den viktigaste bebisen just nu, lille T. Givetvis också för att träffa hans föräldrar, det är ju trots allt hans mamma som gör att han är den viktigaste bebisen. Jag måste ju presentera mig så att han har koll på sin "extended family".
Har också hört att jag och A är vällkomna till Östersund för att göra en favorit i repris. En favorit i repris för mig, E och D. A blir ju ny i sammanhanget. Om detta blir av beror nog lite på logistiken men himla trevligt tror jag att det skulle vara.
Ungefär såhär kanske. + A då.
Nytt jobb, för ett halvår åtminstone
Imorgon kliver jag upp och kan kalla mig kommunanställd logoped. Tjänstledig från min landstingsanställning under 6 månaders tid för att försöka göra mig (eller snarare logopeder) oumbärlig för Barn- och utbildningsförvaltningen i kommunen. Har packat ner det mesta på mitt kontor som jag haft i mer än två år vilket blev förvånansvärt lite. Det väljer jag att tolka som att jag är en ordningsam och modern människa som har det mesta digitalt. Inte en människa som alltid tänker "äh, det här behöver jag nog aldrig mer" och slänger. Jag har inte alltför mycket ångest över att lämna de bästa kollegorna som finns. Jag tänker att jag ska försöka hälsa på så mycket det går. Sen är de som jag kommer att jobba med nu inte så pjåkiga heller.
Jag räknar med att kalla mig hobbypedagog när jag är klar med 2010.
Har jag sagt att jag ska jobba hemifrån en del innan semestern?
Jag räknar med att kalla mig hobbypedagog när jag är klar med 2010.
Har jag sagt att jag ska jobba hemifrån en del innan semestern?
Kreta
Då var semestern över för den här gången, skönt att det inte dröjer så länge innan det är semester igen. Grekland gjorde mig nöjd. Sola, äta, sova, läsa är precis det jag har gjort, precis som planerat med andra ord. Vädret var perfekt, sol varje dag men inte för varmt. Fick jobba på brännan lite med andra ord, nu väntar jag på flagnings-VM som brukar komma efter att huden utsatts för den första solen. Det där med all inclusive är inte så dumt när man bara är iväg i en vecka och dessutom reser med familj i olika åldrar. Val som var centrala under veckan var:
-Rött vin eller öl till maten, eller kanske båda?
-Ska jag hämta vatten och öl från poolbaren nu eller efter ett dopp i poolen?
-Hur mycket tzatsiki ska jag ta till den här middagen?
-Ska jag äta lunchbuffén 12.30 eller lite senare?
-Ska jag ta av fetaosten i bit eller den redan tärnade?
-Hur många vinbladsdolmar orkar jag nu?
-Ska jag bara ta vattenmelon eller också lite glass till efterrätt?
-Åt vilket håll ska jag vända solstolen nu?
Nu är jag alltså tillbaka på jobbet och intalar mig att det snart är semester igen.
-Rött vin eller öl till maten, eller kanske båda?
-Ska jag hämta vatten och öl från poolbaren nu eller efter ett dopp i poolen?
-Hur mycket tzatsiki ska jag ta till den här middagen?
-Ska jag äta lunchbuffén 12.30 eller lite senare?
-Ska jag ta av fetaosten i bit eller den redan tärnade?
-Hur många vinbladsdolmar orkar jag nu?
-Ska jag bara ta vattenmelon eller också lite glass till efterrätt?
-Åt vilket håll ska jag vända solstolen nu?
Nu är jag alltså tillbaka på jobbet och intalar mig att det snart är semester igen.
Sol, värme och vila
Datorn är tillbaka från sjukledigheten, lite förändrad men mycket piggare. Själv konstaterar jag att maj snart är slut vilket innebär att det i princip är sommar. Inget sommarväder att tala om just nu men det gör inte så mycket för jag avslutar ju maj och påbörjar juni på Kreta. Har nog inte förrän i veckan förstått att jag går på en veckas semester nu. Förbannat skönt ska det i alla fall bli. Läsa böcker, äta mat, sola, bada och umgås med familjen. Vila.
När jag kommer tillbaka är jag nog redo för sommar. Tror att det blir en bra sommar.
När jag kommer tillbaka är jag nog redo för sommar. Tror att det blir en bra sommar.
Mobilblogg om helgen som var
Provar det här med att mobilblogga. Datorn är på sjukledighet i Storuman där jag förövrigt spenderade långhelgen som var. Det gick bra, både för mig och för datorn. Minus ångesten som kom som ett brev på Posten när det vankades utflykten utanför lägenhetsdörren. Inga problem så länge utflykterna sträckte sig minst en mil från Storuman centrum vilket fallet också oftast var. Mysig var helgen i alla fall. Vill vara ledig mer. Tur att det bara är en och en halv vecka kvar till solen. Önskar att jag kunde packa ner A i väskan bara.
Jag och min iphone
Vi kommer bra överens. Man kan säga att vi har hittat varandra. Det tog lite tid innan våra vägar väl korsades men nu är vi nog oskiljaktiga åtminstone något år framöver. Har nog fnyst lite i smyg åt hela iphonehysterin men jag är beredd att ta tillbaka allt. Apple måste göra något rätt. Min iphone är vit, fin och lättmanövrerad. Köptes in under helgen med en ivrigt påhejande I som också har en iphone.
Sedan i måndags kan jag titulera mig handledare. För första gången ska jag tillsammans med kollegan M ta hand om två studenter och vi gör verkligen vårt bästa för att inte falla i handledarfällor som vi minns från vår egen utbildningstid. Vi försöker undvika översittarstilen, daltarstilen, täckande-tunika-och-scarfstilen och kanske framför allt bryta-in-och-ta-över-och-därmed-förstöra-studentens-chanser-att-behålla-föräldrarnas-förtroendestilen. Som tur är har vi fått två toppexemplar som troligen klarar sig galant genom hela utbildningen. Trevligt är det även om det ställer till det lite för verksamheten.
Idag har vi varit på kurs, en kurs med lite ovanlig blandning på deltagare. Logopeder, lärare, specialpedagoger och föräldrar på en och samma kurs. Detta innebär att vi logopeder klumpas ihop med alla logopeder som finns i landet och blir lite attackerade av föräldrar som tycker att vi gör för lite. Värst är det nog för hablogopederna. Kursen fortsätter imorgon.
Nu är det snart helg igen. Hoppas att sjuklingen som är påväg hit hinner bli pigg, annars blir det sjukstuga. Lite lösa grillplaner finns det i alla fall. Min nyinköpta grill får jobba för sina 199kr. Fungerar utmärkt hittills.
Sedan i måndags kan jag titulera mig handledare. För första gången ska jag tillsammans med kollegan M ta hand om två studenter och vi gör verkligen vårt bästa för att inte falla i handledarfällor som vi minns från vår egen utbildningstid. Vi försöker undvika översittarstilen, daltarstilen, täckande-tunika-och-scarfstilen och kanske framför allt bryta-in-och-ta-över-och-därmed-förstöra-studentens-chanser-att-behålla-föräldrarnas-förtroendestilen. Som tur är har vi fått två toppexemplar som troligen klarar sig galant genom hela utbildningen. Trevligt är det även om det ställer till det lite för verksamheten.
Idag har vi varit på kurs, en kurs med lite ovanlig blandning på deltagare. Logopeder, lärare, specialpedagoger och föräldrar på en och samma kurs. Detta innebär att vi logopeder klumpas ihop med alla logopeder som finns i landet och blir lite attackerade av föräldrar som tycker att vi gör för lite. Värst är det nog för hablogopederna. Kursen fortsätter imorgon.
Nu är det snart helg igen. Hoppas att sjuklingen som är påväg hit hinner bli pigg, annars blir det sjukstuga. Lite lösa grillplaner finns det i alla fall. Min nyinköpta grill får jobba för sina 199kr. Fungerar utmärkt hittills.
