Ume är sig likt
Historik
För tio år sedan...
1. Gick jag ut första året på gymnasiet.
2. Var jag ihop med Andreas som nu, som det verkar, har två barn.
3. Hade jag ännu inte träffat flertalet av de som skulle komma att bli mina bästa vänner.
För fem år sedan...
1. Hade jag gått en termin på logopedprogrammet i Umeå (bra mycket bättre än det i stockholm)
2. Var jag sambo med Stefan.
3. Hade jag som tur var hittat mina vänner, tänk vad säsongsarbete kan göra.
För två år sedan...
1. Var jag i början av examensarbeteshetsen.
2. Levde jag det goda livet som singel sedan nästan två år.
3. Bodde jag med Ida på Gluntensväg och hetsdrack bag-in-box vin på helgerna.
För ett år sedan...
1. Hade jag jobbat som logoped på riktigt i 4 månader, i Västerås.
2. Väntade jag med spänning på min första riktiga betalda semester.
3. Saknade jag mina vänner så mycket att jag knappt orkade ringa dem.
Igår...
1. Låg jag hemma med magkatarr och tittade på det där fjortisprogrammet.
2. Packade jag för att köra norrut från Sundsvall till Umeå.
3. Tvättade jag min fina bil.
Idag...
1. Sitter jag ensam och övergiven på jobbet, alla är på olika möten utom jag.
2. Tänker jag köpa mig lunch, har ingen matlåda med.
3. Längtar jag till eftermiddagen.
Imorgon...
1. Ska jag hänga med Johan i Umeå.
2. Tänker jag titta på världens bästa coverband och äta middag med kompisarna.
3. Njuter jag fortfarande av singellivets frukter.
Magen is back...
Jag gick rakt i kanal 5:s fälla som de hade lagt ut i söndags. Den var förklädd till ett trevligt söndagsslappande, ett fint komplement till mitt städande, tvättande och matlagande. Jag menar givetvis att de visade de 8 första avsnitten i fjortisserien Gossip Girl. Efter 8 avsnitt på raken blir man faktiskt nyfiken på vad som ska i det nionde avsnittet. Så vad tror ni jag gör idag när jag är hemma sjuk?
dyxläksi (grymt namn på en hanterbar åkomma) och en del annat
Det var väldigt länge sedan jag var förälskad eller kär och jag säger inte att jag är det nu heller. Det jag säger är att jag glömt bort hur det var, eller kanske främst glömt bort de negativa bitarna med att vara kär. För visst finns det negativa bitar. Jag tänker främst på sådant som saknad, när man inte träffar objektet för kärleken och den där läskiga känslan att man inte har kontroll över sina egna känslor. Att det är någon annan som också har väldigt stort inflytande över känslorna. Alla tycker troligtvis inte att detta är negativt, många tycker säkert att det är positivt. De människorna har inte ett lika stort kontrollbehov som jag har. Och varför har jag då börjat tänka på detta? Ja säg det. Det jag som singel saknar och saknat är då rakt inte den biten av kärleken.
Som klippt
När jag har räknat upp allt detta så känns det ganska löjligt att gnälla över att min magkatarr gör sig påmind igen. Eftersom jag har det rätt bra i övrigt så blir det sånt jag gnäller över. Jag menar, jag har tak över huvudet, kan köpa onödiga kläder om jag vill och kan inte bara äta mig mätt utan tokmätt.
Har klippt bort 15-20 cm av håret. Känns vuxet på något sätt. Jag har aldrig varit särskilt feg med håret. Hittar jag bara en frisör som jag gillar så kan det mesta hända. Sen jag flyttade hit till sundsvall har jag verkligen varit modig. Från blond till mörk brunett, från långt svallande hår till en vuxen page. Eller långt och svallande är kanske att ta i.
Närmast planerar jag någon resa till Umeå, kanske söderut också.
Jag är med b...
Jag har väl föresten inte kommenterat förra helgen. Tingsek var precis så bra som jag mindes från sommaren. Hela bandet är helt otroligt.
Här ovan ser ni min favorit.
