Det stora vita

Precis som efter gatufesten blev jag tre dagar efter hemkomsten från störsjöyran förkyld. Inte lite snuvig utan mycket förkyld. Är fortfarande mycket förkyld. Givetvis hade jag inte ro (läs vett) att stanna hemma i sundsvall och kurera mig. Den planerade resan till Umeå med trettioårskalas och umgänge med härliga vänner där uppe lockade för mycket. Spenderade därmed en långhelg i Umeå med Ipren och nässpray som bästa vänner. Återvände till hemmet tillsammans med dessa båda vänner och släpper dem inte längre än tre meter. Toppenavslutning på semestern, verkligen.

Helgen i Umeå var trots allt väldigt trevlig. Födelsedagsbarnet verkade uppskatta såväl skenpresenter som riktiga presenter. Jag hann med att träffa alla jag ville träffa, även de som inte behagade närvara vid kalaset. Så jag är nöjd trots att rösten försvann där i början på helgen. Svårt att hålla röstvilan bara. Nu ska jag göra mitt bästa för att bli frisk till jobbstarten, det känns dock smått tveksamt eftersom jag vid minsta aktivitet (som att vacuumpacka täcken, tack för tipset E) febersvettas ordentligt. Satsa!

Somliga valde att kliva rakt igenom partytältsväggen istället för öppningen...