Det stora vita

...eller imorgon runt lunchtid om man ska vara precis. Mitt mål är att koppla bort så mycket jag kan. Koppla bort det som inte är här och nu. Mindfullness-crap om ni vill kalla det så. Åter efter en dryg vecka, då kan jag koppla på igen.

Sådär konstig? Jag håller sakta men säkert på att transformeras. Märker att jag tänker, säger och gör sånt där som jag inte riktigt kan se mig själv göra, säga och tänka. Tur att det bara sker i smyg, det är bara en person som ser det. Förutom jag själv då. Min hårda image börjar bli svår att upprätthålla. Men det är det värt, jag mår ju så bra av det.

Påsken närmar sig helt klart nu. På torsdag eftermiddag kör jag norrut och stannar till en natt på vägen. På fredag kommer jag att ställa in ikeapåsen i mitt rum med klarblå väggar à la sent nittiotal och sen ska jag bara vara. Ser framemot lugnet, fjäll, familj och kärlek.

Jag blir inte särskilt ofta rastlös. Har inga som helst problem att göra ingenting under en helg. Måste inte veta exakt vad jag ska göra varje ledig stund. Tycker inte att jag haft en tråkig helg när jag knappt lämnat lägenheten. Jag njuter. Längtar efter sådana helger. I helgen har jag en sådan helg. Jag gör precis det som jag känner för. Idag har det inneburit långfrukost, tvätt, byte av sängkläder och dammsugning av soffan. Hittills. Så jävla skönt.

Är därför inte alls avundsjuk på människor som hela tiden måste ha något planerat, tvärtom. Tycker nästan synd om dem. Men, jag vet att de människor som hela tiden vill ha något på gång kanske tycker synd om mig och andra som uppskattar helt planfri ledig tid. Tur att vi är olika. Kanske ska vi istället tycka synd om de som vill ha planer men inga har eller de som planerar all sin tid fast de egentligen inte vill. De människorna som inte vågar sitta ensamma av rädsla för att de ska upptäcka hur de själva är och mår.

Får se var jag hamnar resten av helgen, det har pratats om vindrickning. Det känns som ett fint komplement till helgen i övrigt. Dammsugning av soffan och vindrickning.

Påsk är det snart också, har faktiskt kommande tre helger ganska välplanerade. Det gör att jag njuter av min oplanerade tid just nu. Blir några veckor av familjesammankomster, kompisträffande och lite romantik. Blir spännande att allt ska kombineras också.

När människor jag tycker om mår dåligt har jag svårt att själv vara glad.

Jag vill bara lösa problemen åt dem men det är sällan det fungerar.

Befinner man sig i en risig situation krävs det alltid att man själv hjälper sig ur den.

En vän kan inte göra det åt dig.

En vän kan bara försöka vara just en vän.

Som vän är detta väldigt frustrerande.

Ena stunden försöker jag stötta och peppa för att nästa sekund bara vilja skrika och skaka om.

Jag har inte provat att skrika och skaka om ännu och jag hoppas att jag slipper det.

Återstår att se.

Jag har haft en väldigt bra helg. Behöver verkligen sådana här helger som bara gör mig glad. Härligt. Önskar dock att helgen kunde vara längre och att Sundsvalll låg liiite närmare hemtrakterna. Överdos på mys, helt fantastiskt ändå. Tyvärr så känns det smått jobbigt att gå till jobbet imorgon. Som vanligt beror det nog till stor del på den gamla vanliga osäkerheten som råder. Lite roligt ska det faktiskt ändå bli eftersom det är en och en halv vecka sedan jag var på sjukhuset och det blir trevligt att träffa kollegorna. En rullgardin till sovrummet blev inköpt i helgen, dock inte uppsatt. Annat kom emellan. Men inköpt är ju ändå ett steg närmare uppsatt. Eller hur? Sen blev min tv lagad, helt magiskt. Inget behov av gamla snusdosor för att staga upp kabeln längre.

Det finns nu en liten chans att jag kommer att jobba heltid inom kommunen resten av året. Det är dock rätt oklart vad det skulle innebära. Jag tänker absolut inte ta på mig att mata dyslexiutredningar. I mitt drömscenario jobbar jag som bollplank kring dyslexiutredningarna och har huvudfokus på det jag är bäst på- språkstörningar (sagt på pite-åsas sätt).

I allmänhet försöker jag hitta de små glädjeämnena i vardagen. Vad sägs om ren och skär lycka när man hittar en flaska nässpray som man inte trodde man hade när den behövs som bäst? Eller dagens favorit, lyckan när man hittar en knapp för rattvärme i kommunbilen. Rattvärme, jag vet inte hur jag levt hela mitt liv utan det. Något att se fram emot är också bra för humöret. I mitt fall just nu tanken på att någon jag tycker om kommer och hälsar på i helgen.