En arg insändare
Jag och mina vänner brukar skämta om arga lappar och insändare. Att vissa människor verkar leva för att hitta chanser att kommentera argt, lämna ilskna lappar och skriva insändare i dagstidningarnas ordet-fritt-sektion som osar av upprördhet och personangrepp. I dag är dagen då jag känner ett sug efter att komponera ihop en arg text. Eftersom jag inser att just det jag har på hjärtat kanske inte intresserar så många andra än mig och dem det berör väljer jag att skriva ett argt blogginlägg.
Många landsting står just nu inför väldigt stora förändringar, jag är medveten om detta och tacksam över att det än så länge inte ser ut att påverka min arbetsplats i form av nedskärningar. Ingen kommer att få gå utan det blir "bara" lite omorganisation. Det är alltså inte detta som upprör mig.
Min arbetsplats har en ganska dramatisk historia. Det har varit svårt att bemanna de tjänster som finns och trots detta har man valt att behandla vikarier som skräp. Under de senaste två åren har dock utvecklingen vänt. Vi har lyckats tillsätta tjänster med kvalificerade logopeder, arbetat hårt med rutiner och vänt utvecklingen i positiv riktning. Det senaste året har vi haft turen att kunna tillsätta vikariat med flera otroligt drivna och kompetenta logopeder. Dessa vikarier har jobbat hårt med att skapa ordning. Mycket hårdare och med mer hjärta än man kan förvänta sig av människor som inte ens vet hur länge de ska få vara kvar. Tillsammans med dem har vi skapat en arbetsplats där man kan trivas. En arbetsplats där vi tror på vad vi gör och faktiskt lyckas hjälpa och se de patienter vi möter efter de förutsättningar vi har.
Arbetsgivaren har trots detta valt att dra ut på besluten som måste fattas för att vi ska kunna erbjuda våra kollegor en fortsättning hos oss. De har svarat undvikande på direkta frågor från de berörda samt från DIK-förbundets företrädare. När de väl pressats till att ta tag i frågan och faktiskt börja jobba med att tillsätta den vakanta tjänst som under det senaste året fyllts av vikarier, är de på intet sätt öppna med händelseförloppet. Det stängs dörrar och de få svar som ges skulle kunna få politikersvaren att kännas ärliga.
Självklart är alla, såväl de berörda vikarierna som vi övriga kollegor, medvetna om att en sökande med lång erfarenhet inom neurologopedi går före de relativt nyutbildade vikarierna vi har. Att vi inte skulle kunna lägga det personliga åt sidan och se till logopedmottagningens bästa känns som ett hån mot oss och som att vår professionalitet gravt underskattas. Jag vet ärligt talat inte hur man på annat sätt ska tolka det faktum att arbetsgivaren verkar vilja tillsätta tjänsten utan vår inblandning.
Det är med ilska som nästan yttrar sig som tårar (vem tusan tar en på allvar om man gråter) som jag konstaterar att jag efter jul troligen går till en betydligt tristare arbetsplats med ett förtroende för min arbetsgivare som är rysligt naggat i kanten.
Miss
Bitter över att jag idag söndag upptäcker att Fibes, Oh Fibes! spelade i Sundsvall igår lördag. Spelningen var på ett uteställe här och syntes inte på ticnet. Hade varit roligt att få se dem, men nu är chansen förbi. För det första är de riktigt bra och för det andra så är sångaren smoking hot.
Födelsedagen flöt bra, klinikfesten var mycket trevlig. Jag och grannen och kollegan E kom hem där runt halv fyrasnåret efter en fortsatt kväll nere på stan och ett besök på Max, allt tillsammans med de enda tre karlarna på kliniken. Synd och skam är att det ser ut som att alla tre kommer att försvinna i och med de där besparingarna som alla snackar om.
Nu dags för en ny vecka som jag hoppas blir lite lugnare än förra. Hockey på tisdag är den enda inplanerade aktiviteten. Det börjar bli dags att gå på en hockeymatch i den här stan, Timrå spelar mot Skellefteå. Passar bra för mig eftersom jag inte direkt håller på något lag. Nu kan jag heja på laget som vinner.
Födelsedagen flöt bra, klinikfesten var mycket trevlig. Jag och grannen och kollegan E kom hem där runt halv fyrasnåret efter en fortsatt kväll nere på stan och ett besök på Max, allt tillsammans med de enda tre karlarna på kliniken. Synd och skam är att det ser ut som att alla tre kommer att försvinna i och med de där besparingarna som alla snackar om.
Nu dags för en ny vecka som jag hoppas blir lite lugnare än förra. Hockey på tisdag är den enda inplanerade aktiviteten. Det börjar bli dags att gå på en hockeymatch i den här stan, Timrå spelar mot Skellefteå. Passar bra för mig eftersom jag inte direkt håller på något lag. Nu kan jag heja på laget som vinner.
The big two-eight in Stöde
Det är mycket nu, just i veckan har allt som händer samlats. Såväl jobbhändelser som privathändelser och en del jobbrelaterade privathändelser. Jag är en person som vanligtvis försöker sprida ut aktiviteter så att det inte är fullt upp alla kvällar i veckan men nu har jag misslyckats. Halva veckan har gått och jag är ganska uppstressad men det är i det stora hela roligt. Imorgon fyller jag år och födelsedagen kommer att spenderas i Stöde av alla ställen. Födelsedagslunchen kommer att bestå av någon fantastisk skolmatsalrätt och jag överväger att skvallra till 11-åringen som jag ska träffa för att se om han kan få sin klass att sjunga "ja må hon leva". Nu låter det kanske som att jag är missnöjd över att fira min födelsedag i Stöde, det är jag inte. Jag försöker bara få ut det bästa av vad orten har att erbjuda. Jag brukar baka lite på födelsedagen och bjuda kära vänner men det blir inte så i år. Istället kan det nog bli middag på stan vilket ju inte är fy skam. Anledningen till att det inte blir födelsedagsfika är att vi har klinikfest med jobbet på fredag vilket innebär att vi ska baka till den. Ska bli intressant att se vad logopeder och arbetterapeuter tillsammans kan ställa till för baluns. Roligt blir det säkert men det var lite dumt att festen blev precis i helgen. Jag fick nämligen veta att mina fina, fina vänner I och K hade planerat ett överraskningsbesök för att fira min födelsedag i helgen vilket gick i stöpet på grund av jobbfesten. Överraskningar är mycket uppskattade även om det just den här gången fick stanna vid tanken.
Mina tänder är i princip i toppskick fick jag veta vid ett tandläkarbesök tidigare i veckan. Jag bockar och bugar för tandvårdsbidraget.
EDIT: Bästa L skulle också ha kommit. Känns fruktansvärt surt att jag missar den toppenöverraskningen.
Mina tänder är i princip i toppskick fick jag veta vid ett tandläkarbesök tidigare i veckan. Jag bockar och bugar för tandvårdsbidraget.
EDIT: Bästa L skulle också ha kommit. Känns fruktansvärt surt att jag missar den toppenöverraskningen.
Oskar 01:45
De som känner mig vet att jag inte alls är särskilt musikalisk. Jag gillar musik väldigt mycket men duger inte till att själv producera något vare sig det handlar om att spela instrument eller att sjunga. Jag sjunger falskt och har ganska taskig taktkänsla, detta är nog en av anledningarna till varför jag aldrig gillat aerobics men det är en annan historia. Däremot är jag så pass musikalisk att jag hör när det låter illa och därför väljer jag att bespara andra från egna försök till musicerande. Jag undviker till och med karaoke och det nu så populära singstar, bortsett från ett visst tillfälle då jag var i princip afonisk.
I går kväll var ett undantag. En afton i en klassisk musiksal tillsammans med två betydligt mer musikaliska systrar. Vi gick lös på maraccas, tamburin, trummor, gitarrer, synthar och mikrofoner. Jag fick exellent coaching i hur en afrikansk trumma hanteras och vi komponerade egna allster med självupplevda texter. Vad sägs om titlar som:
- Bohemen och ekonomen
- Bilskolläraren från Kvissle
- Oskar 01:45
En mycket trevlig kväll efter vilken jag tackar systrarna G för att ha fått mig att känna mig mer musikalisk än någonsin tidigare. Jag tror dock attt min styrka ligger i att hitta inspiration till texter samt att hantera den afrikanska trumman hjälpligt.
I går kväll var ett undantag. En afton i en klassisk musiksal tillsammans med två betydligt mer musikaliska systrar. Vi gick lös på maraccas, tamburin, trummor, gitarrer, synthar och mikrofoner. Jag fick exellent coaching i hur en afrikansk trumma hanteras och vi komponerade egna allster med självupplevda texter. Vad sägs om titlar som:
- Bohemen och ekonomen
- Bilskolläraren från Kvissle
- Oskar 01:45
En mycket trevlig kväll efter vilken jag tackar systrarna G för att ha fått mig att känna mig mer musikalisk än någonsin tidigare. Jag tror dock attt min styrka ligger i att hitta inspiration till texter samt att hantera den afrikanska trumman hjälpligt.
Soon to be "hagabo"
Försöker komma på varför det nu har gått flera veckor sedan jag skrev av mig. För det är det jag sysslar med i den här bloggen. Kan inte skylla på att jag skulle ha haft extra mycket att göra, skulle ha varit gladare eller mer deppad än vanligt eller att veckorna varit särskilt händelselösa. Det kanske är där svaret ligger, veckorna har varit medelmåttiga. Men det stämmer inte heller. Jag har ju för guds skull lyckats få tag på en drömlägenhet, varit till Umeå och gått på fjortisfest utan fjortisar och besökt Sundsvalls nya uteställe.
Lägenheten känns som den viktigaste nyheten. Ska försöka ge en målande rundtur men först lite bakgrundsinformation som ytterligare ska ge en bild av hur himla glad jag nu är att få flytta. Jag flyttade till stan för snart två år sedan, i november 2007. I december fick jag den lägenhet som jag nu bor i. Det är en etta på 39 kvadrat på gräddhyllan i Sundsvall med fantastisk utsikt över stan. Jag trivs alldeles utmärkt i området men för snart ett år sedan kom min säng in i mitt liv. Jag tycker om min säng, men den är vad man kan säga lite överdimensionerad för att vara placerad i en etta. Den tar upp vad som känns som halva rummet. Lägenheten började alltså i och med detta att kännas lite lätt insträngd. Att det inte heller finns någon balkong har förstärkt den känslan under framförallt de varma sommarmånaderna. Två saker har varit min önskan. Att ha ett rum till min säng och att ha en balkong. Inte så stora krav kan tyckas men om man lägger ihop dessa med det faktum att jag behöver en parkeringsplats till Gordon och att jag vill bo på "rätt" sida stan så blir det rätt knivigt att hitta ett boende. Det kommunala bostadsbolaget är inte att räkna med och jag har heller inte varit sådär översugen på att köpa även om jag har en ivrigt påhejande mäklarkompis som försökt ingjuta mig med mod nog att våga ta det steget. Därmed har jag lägenhetsletat mer och mindre intensivt bland de privata hyresvärdarna.
En vacker dag gick jag så in på blocket och där låg annonsen. En trea på omkring 65 kvadrat på Sundsvalls Haga med en överkomlig hyra. Undrade givetvis först vad det var för skabblägenhet men anmälde ändå intresse. Blev kontaktad för visning och fick till min förvåning och lycka erbjudande om att hyra. Lägenheten är på intet sätt skabbig, den är relativt nyrenoverad och ligger i en gammal trävilla från 1929. Hyresvärdarna är en fembarnsfamilj som bor i övriga delen av huset. Så nu till rundturen.
Lägenheten har en egen ingång där man först går upp för två trappor. I trapphuset (givetvis en trätrappa) finns utrymme att hänga jackor och ställa skor. Du kommer sedan in i en hall som är vitmålad. Rakt fram finns köket, till vänster finns en kortare korridor som leder fram till vardagsrummet. I denna korridor finns även dörren till toaletten (till höger) och till vänster min walk-in-closet (det tredje rummet). Tillbaka till hallen. Till höger finns balkongen med eftermiddags- kvällssol och alldeles vid balkongdörren och ytterväggen finns en stege upp genom en liten öppning i taket till ett loft som kan användas som förvaring eller om man har ickehöjdrädda gäster som sovplats. Till köket. Rakt fram ligger fönstret, till höger en köksbänk och sedan kyl/frys. Till vänster ligger spis och vask. När man passerat dessa ligger sovrummet in till vänster. Ett ganska stort sovrum med söta garderober med gamla trädörrar. Sådana garderober/skrubbar finns också lite här och var i lägenheten och gör att man känner av att huset inte är från sjuttiotalet. Går man då återigen vänster kommer man in till vardagsrummet (som också kan nås från hallen). Vardagsrummet är också förhållandevis stort med flera fönster och balkong nummer två. Balkongen som jag väljer att kalla frukostbalkongen har utsikt över havet. Lägenheten har alltså två balkonger, fönster åt alla håll, ett extrarum eller walk-in-closet (som jag drömmer om att ha det till) och ett loft.
Jag säger grattis och ger mig själv en klapp på axeln.
Lägenheten känns som den viktigaste nyheten. Ska försöka ge en målande rundtur men först lite bakgrundsinformation som ytterligare ska ge en bild av hur himla glad jag nu är att få flytta. Jag flyttade till stan för snart två år sedan, i november 2007. I december fick jag den lägenhet som jag nu bor i. Det är en etta på 39 kvadrat på gräddhyllan i Sundsvall med fantastisk utsikt över stan. Jag trivs alldeles utmärkt i området men för snart ett år sedan kom min säng in i mitt liv. Jag tycker om min säng, men den är vad man kan säga lite överdimensionerad för att vara placerad i en etta. Den tar upp vad som känns som halva rummet. Lägenheten började alltså i och med detta att kännas lite lätt insträngd. Att det inte heller finns någon balkong har förstärkt den känslan under framförallt de varma sommarmånaderna. Två saker har varit min önskan. Att ha ett rum till min säng och att ha en balkong. Inte så stora krav kan tyckas men om man lägger ihop dessa med det faktum att jag behöver en parkeringsplats till Gordon och att jag vill bo på "rätt" sida stan så blir det rätt knivigt att hitta ett boende. Det kommunala bostadsbolaget är inte att räkna med och jag har heller inte varit sådär översugen på att köpa även om jag har en ivrigt påhejande mäklarkompis som försökt ingjuta mig med mod nog att våga ta det steget. Därmed har jag lägenhetsletat mer och mindre intensivt bland de privata hyresvärdarna.
En vacker dag gick jag så in på blocket och där låg annonsen. En trea på omkring 65 kvadrat på Sundsvalls Haga med en överkomlig hyra. Undrade givetvis först vad det var för skabblägenhet men anmälde ändå intresse. Blev kontaktad för visning och fick till min förvåning och lycka erbjudande om att hyra. Lägenheten är på intet sätt skabbig, den är relativt nyrenoverad och ligger i en gammal trävilla från 1929. Hyresvärdarna är en fembarnsfamilj som bor i övriga delen av huset. Så nu till rundturen.
Lägenheten har en egen ingång där man först går upp för två trappor. I trapphuset (givetvis en trätrappa) finns utrymme att hänga jackor och ställa skor. Du kommer sedan in i en hall som är vitmålad. Rakt fram finns köket, till vänster finns en kortare korridor som leder fram till vardagsrummet. I denna korridor finns även dörren till toaletten (till höger) och till vänster min walk-in-closet (det tredje rummet). Tillbaka till hallen. Till höger finns balkongen med eftermiddags- kvällssol och alldeles vid balkongdörren och ytterväggen finns en stege upp genom en liten öppning i taket till ett loft som kan användas som förvaring eller om man har ickehöjdrädda gäster som sovplats. Till köket. Rakt fram ligger fönstret, till höger en köksbänk och sedan kyl/frys. Till vänster ligger spis och vask. När man passerat dessa ligger sovrummet in till vänster. Ett ganska stort sovrum med söta garderober med gamla trädörrar. Sådana garderober/skrubbar finns också lite här och var i lägenheten och gör att man känner av att huset inte är från sjuttiotalet. Går man då återigen vänster kommer man in till vardagsrummet (som också kan nås från hallen). Vardagsrummet är också förhållandevis stort med flera fönster och balkong nummer två. Balkongen som jag väljer att kalla frukostbalkongen har utsikt över havet. Lägenheten har alltså två balkonger, fönster åt alla håll, ett extrarum eller walk-in-closet (som jag drömmer om att ha det till) och ett loft.
Jag säger grattis och ger mig själv en klapp på axeln.
Mackor med pickles
Härlig helg, nu snart helg igen. Det dracks vin, uppdaterades, ikeashoppades (väldigt effektivt måste jag säga), fikades med några nyfikna securitasvakter på bästa tjuvlyssningsplats, dracks GT och cola utan sprit även om det var nära en gång och träffades filosofer med allmän misstro mot influensavaccin. Alltid så trevlig med goda vänner på besök, de får gärna komma oftare.
Nu är jag med full fart inne i första tredagarsveckan på kommunen. Tror väldigt mycket på upplägget vi har även om mycket handlar om att prova sig fram. Ser fram emot sushiluncher, möjligheten finns ju faktiskt när jag huserar så nära stan.
Åter till helgens diskussioner. Jag har tidigare tagit upp att jag ibland kan störa mig på att människor som har en relation ofta ser det som en rättighet att fråga singlar om de har träffat någon. Detta oavsett om man är nära vänner eller bara ytliga bekanta. Mina goda vänner får gärna fråga så länge de håller sig ifrån den medlidande tonen och ovanan att lägga huvudet lite på sned (att vara singel kan inte likställas med att kämpa mot någon livhotande sjukdom). I alla fall så har jag och K i helgen hittat den ultimata kontringen för eventuella tillfällen då någon halvbekant ställer frågan "har du träffat någon då?".
- Nej, det är lugnt på karlfronten. Hur är det själv? Har ni separerat ännu?
Repliken sägs givetvis med ledsam blick och huvudet på sned...
Nu är jag med full fart inne i första tredagarsveckan på kommunen. Tror väldigt mycket på upplägget vi har även om mycket handlar om att prova sig fram. Ser fram emot sushiluncher, möjligheten finns ju faktiskt när jag huserar så nära stan.
Åter till helgens diskussioner. Jag har tidigare tagit upp att jag ibland kan störa mig på att människor som har en relation ofta ser det som en rättighet att fråga singlar om de har träffat någon. Detta oavsett om man är nära vänner eller bara ytliga bekanta. Mina goda vänner får gärna fråga så länge de håller sig ifrån den medlidande tonen och ovanan att lägga huvudet lite på sned (att vara singel kan inte likställas med att kämpa mot någon livhotande sjukdom). I alla fall så har jag och K i helgen hittat den ultimata kontringen för eventuella tillfällen då någon halvbekant ställer frågan "har du träffat någon då?".
- Nej, det är lugnt på karlfronten. Hur är det själv? Har ni separerat ännu?
Repliken sägs givetvis med ledsam blick och huvudet på sned...
Medelåldersfredagsmys
Ny design på bloggen är en fras som jag inte trodde att jag skulle yttra. Men nu är det så det är. Ny design på bloggen. Hamnade på en blogg som tillägnas alla webdesignoskulder, jag tillhör absolut den kategorin. Fastnade dock ganska ordentligt i någon timme och vips så hade jag till och med förstått poängen så pass att jag kunde improvisera lite utan att krascha alltihop. Så, därav den nya designen.
Ligger nu i sängen och väntar in min goda vän K som kommer ner för att gå loss på Ikea. Hon vill väl i och för sig hälsa på mig också men just detta tillfälle är nog Ikeas placering den främsta orsaken till att jag får besök. Inte mindre trevligt för det, bara lite halvdrygt att springa runt bland alla andra tillresta lördagsikeabesökare. Bor man här väljer man gärna en annan dag. Som söndag eftermiddag, eller en kväll mitt i veckan.
Det medelåldersmysiga tvprogrammet Go'kväll står på i bakgrunden. Go'kväll är lite som tvs motsvarighet till radions P4 och lite mer specifikt kanske Karlavagnen. Karlavagnen är ett utmärkt radioprogram att somna till, inte i bemärkelsen att det är så tråkigt att man somnar utan att det är så mysigt att ett lugn infaller.
Förövrigt så har jag premiärjobbat på mitt nya jobb i veckan. Jag har ju av hallicken länssjukhuset sålts till torsken kommunen på 50% under hösten. Första dagen var intensiv men trevlig. Känns bra att jag kommer att få styra väldigt mycket själv, det är inte så mycket utstakat i förväg. Det mest komiska i det hela är att jag har sekretess mot mig själv. I princip innebär detta att jag om det var möjligt skulle behöva ringa vårdnadshavarna för att ens fundera på ett barns svårigheter om jag just för stunden är i min kommunroll och det jag vet kommer från mitt möte med samma barn i min landstingsroll.
När jag kom hem från en lugnare utekväll förra helgen lyssnade jag på Melissa Horn (som jag tackar E för att ha upptäckt). Hittade en textrad som jag tycker är särskilt bistert vacker, min tanke var då at skriva ett blogginlägg som skulle passa till. Nu får den istället bli inslängd som dagens sanning. Och en anledning att sätta in en bild.
Ligger nu i sängen och väntar in min goda vän K som kommer ner för att gå loss på Ikea. Hon vill väl i och för sig hälsa på mig också men just detta tillfälle är nog Ikeas placering den främsta orsaken till att jag får besök. Inte mindre trevligt för det, bara lite halvdrygt att springa runt bland alla andra tillresta lördagsikeabesökare. Bor man här väljer man gärna en annan dag. Som söndag eftermiddag, eller en kväll mitt i veckan.
Det medelåldersmysiga tvprogrammet Go'kväll står på i bakgrunden. Go'kväll är lite som tvs motsvarighet till radions P4 och lite mer specifikt kanske Karlavagnen. Karlavagnen är ett utmärkt radioprogram att somna till, inte i bemärkelsen att det är så tråkigt att man somnar utan att det är så mysigt att ett lugn infaller.
Förövrigt så har jag premiärjobbat på mitt nya jobb i veckan. Jag har ju av hallicken länssjukhuset sålts till torsken kommunen på 50% under hösten. Första dagen var intensiv men trevlig. Känns bra att jag kommer att få styra väldigt mycket själv, det är inte så mycket utstakat i förväg. Det mest komiska i det hela är att jag har sekretess mot mig själv. I princip innebär detta att jag om det var möjligt skulle behöva ringa vårdnadshavarna för att ens fundera på ett barns svårigheter om jag just för stunden är i min kommunroll och det jag vet kommer från mitt möte med samma barn i min landstingsroll.
När jag kom hem från en lugnare utekväll förra helgen lyssnade jag på Melissa Horn (som jag tackar E för att ha upptäckt). Hittade en textrad som jag tycker är särskilt bistert vacker, min tanke var då at skriva ett blogginlägg som skulle passa till. Nu får den istället bli inslängd som dagens sanning. Och en anledning att sätta in en bild.
"Så står det skrivet i pannan att man väcker en ångest när man släcker en annan"
Krokodiljakt
Återigen en lugn helg. Bara något glas vin till middagen och lite lösgodis. Härligt. Vädret igår gjorde mig nästan förlamad, regnade hela dagen och ett grått lock låg över stan. Hade inte en chans i världen att se södra berget. Söndagen har spenderats på cykel runt Sundsvalls "förorter". 3,5 timme i maklig takt på cyklarna med två egentliga stopp. Loppis i Bergsåker och akutfika bredvid vägen i Tunadal. Vi började leta fikaplats redan innan vi hade kommit till Birsta men platsgirigheten gjorde att vi till slut var tvugna att välja ett mindre glamoröst ställe på en terasskant. Vi har alltså cyklat Alliero- Bergsåker- Huli- Birsta- Ljustadalen- Tunadal- Skönsberg- Haga- Alliero. Säger kanske inte så mycket för dem som inte bor i Sundsvall, men det är rätt långt. Vi stötte på en bro intill en liten sjö på en jäkligt roligt skylt som både jag och V var tvugna att fota. Det som gjorde den ännu roligare var att vi precis innan vi kom dit pratat om krokodil- och alligatorbeståndet däromkring. Det var verkligen djungelkänsla över alltihop. Imorgon börjar en ny arbetsvecka med en ny kollega som också är min vikarie, hoppas att hon kommer att trivas. Veckan bjuder också på ett trevligt besök. Det är rätt bra att bo i Sundsvall, det är många som passerar förbi på sin väg norrut, eller som i det här fallet, söderut. Kommer säkert att bli en vecka som går fort, brukar bli så när det händer lite grejer.
Sömnstraff
Jobbigt när man får lida för att man har varit duktig och haft en lugn helg. Har haft svårt att somna nu två kvällar i rad. Antagligen på grund av mängden sömn under helgen som har gjort att jag inte är nog trött när jag borde vara det. Hoppas på bättring i kväll. Ska dygnsrytmen verkligen vara mer i fas när man har varit ute och slarvat under en helg? Sen vet jag ju att jag också tenderar att använda tiden efter att lampan släckts till att avhandla mina världsproblem och ibland är det helt enkelt mer tankar än vanligt att reda ut. Denna gång överlag positiva tankar vilket gör att det åtminstone inte känns helt värdelöst att fundera. Finns få saker som är så frustrerande som när jag mal jobbiga tankar, inte kommer fram till någon lösning och som grädde på moset blir mardrömstrött på jobbet. Det är i alla fall bara att le och vara glad när klockan ringer där mellan 06,30 och 06,50. Eller när jag kommer till jobbet där sakerna verkar hopa sig nu andra veckan efter semestern.
Annars är det bra.
(OBS, varning! Jag kan meddela att det inte är så lätt som en annan kan tro att sluta semestersnusa. Särskilt svårt blir det när man inte vill.)
Annars är det bra.
(OBS, varning! Jag kan meddela att det inte är så lätt som en annan kan tro att sluta semestersnusa. Särskilt svårt blir det när man inte vill.)
En helg med lugn och ro, en helg för mig
Det är precis det jag har tänkt för den här helgen. Har jobbat tre och en halv dag med förkylningen som jag tydligen också lämnade en bit av i Umeå. Har fått rapporter om att jag smittat åtminstone tre stackare där uppe. Varav en hävdar att han nästan aldrig blir sjuk. En förkylning av rang alltså. Lider fortfarande av resterna av den, bihålorna värker dock allt mindre för varje dag vilket är ett bra tecken. EDIT: Sjukdomsfallen i Umeå är nu uppe i 6.
Åter till jobbet alltså. Det känns ganska okej egentligen. Ser ut att bli en intressant höst i alla fall med en del nya uppdrag, känns bra att man kan få prova lite fräscha saker och slipper bli fast i samma spår. Är också väldigt roligt att vara tillbaka med kollegorna.
Har som sagt varit lite ur gängorna senaste veckorna men jag ser nu ljuset. Det är bara att använda helgen till att bli på topp igen. Nästa helg ser jag glädjande fram mot besök från hufvudstaden, som en kompensation från uteblivet besök under den tidigare gatufesten. Hoppas på vindrickning, god mat och kanske ett besök på en av sundsvalls galejställen. Ordningen kommer också att kännas allt mer återställd då flickorna på gatan nedanför också kommer att vara tillbaka, på riktigt.
Lördagen har jag utnyttjat genom att åka på en secondhandsväng samt genom att jobba på min huslighet. Har bakat bröd och just nu står en gryta med kött och puttrar på spisen. tänkte försöka hålla ut och låta det koka ordentligt länge. Brukar vanligen tröttna efter en timme eller så men nu är planen att det ska få gotta till sig åtminstone i två timmar. secondhandfynden då. En fin fin brun handväska och en fantastisk kakburk som nog kommer att nyttjas som teburk, de som besökt min lägenhet här vet ju att jag blivit mer av en temänniska efter magkatarrens intåg i mitt liv. Även om jag sen C3 deluxe flyttade in har tagit kaffedrickandet till en ny nivå.
Väskan är brun och fin, med en axelrem så att man kan ha den tvärsöver axeln. Som ett senilsnöre. Passar mig perfekt.
Burken är tredelad om det inte syns, med lock, hoppas bara att den rymmer allt te. Tror att det ska gå. Givetvis gör inte de taskiga mobilbilderna varken burken eller väskan riktigt rättvisa. De tål att beskådas live. Och ja, det var en inbjudan ämnad till dem som känner sig träffade.
Åter till jobbet alltså. Det känns ganska okej egentligen. Ser ut att bli en intressant höst i alla fall med en del nya uppdrag, känns bra att man kan få prova lite fräscha saker och slipper bli fast i samma spår. Är också väldigt roligt att vara tillbaka med kollegorna.
Har som sagt varit lite ur gängorna senaste veckorna men jag ser nu ljuset. Det är bara att använda helgen till att bli på topp igen. Nästa helg ser jag glädjande fram mot besök från hufvudstaden, som en kompensation från uteblivet besök under den tidigare gatufesten. Hoppas på vindrickning, god mat och kanske ett besök på en av sundsvalls galejställen. Ordningen kommer också att kännas allt mer återställd då flickorna på gatan nedanför också kommer att vara tillbaka, på riktigt.
Lördagen har jag utnyttjat genom att åka på en secondhandsväng samt genom att jobba på min huslighet. Har bakat bröd och just nu står en gryta med kött och puttrar på spisen. tänkte försöka hålla ut och låta det koka ordentligt länge. Brukar vanligen tröttna efter en timme eller så men nu är planen att det ska få gotta till sig åtminstone i två timmar. secondhandfynden då. En fin fin brun handväska och en fantastisk kakburk som nog kommer att nyttjas som teburk, de som besökt min lägenhet här vet ju att jag blivit mer av en temänniska efter magkatarrens intåg i mitt liv. Även om jag sen C3 deluxe flyttade in har tagit kaffedrickandet till en ny nivå.
Somliga straffar gud tre dagar efter festival
Precis som efter gatufesten blev jag tre dagar efter hemkomsten från störsjöyran förkyld. Inte lite snuvig utan mycket förkyld. Är fortfarande mycket förkyld. Givetvis hade jag inte ro (läs vett) att stanna hemma i sundsvall och kurera mig. Den planerade resan till Umeå med trettioårskalas och umgänge med härliga vänner där uppe lockade för mycket. Spenderade därmed en långhelg i Umeå med Ipren och nässpray som bästa vänner. Återvände till hemmet tillsammans med dessa båda vänner och släpper dem inte längre än tre meter. Toppenavslutning på semestern, verkligen.
Helgen i Umeå var trots allt väldigt trevlig. Födelsedagsbarnet verkade uppskatta såväl skenpresenter som riktiga presenter. Jag hann med att träffa alla jag ville träffa, även de som inte behagade närvara vid kalaset. Så jag är nöjd trots att rösten försvann där i början på helgen. Svårt att hålla röstvilan bara. Nu ska jag göra mitt bästa för att bli frisk till jobbstarten, det känns dock smått tveksamt eftersom jag vid minsta aktivitet (som att vacuumpacka täcken, tack för tipset E) febersvettas ordentligt. Satsa!
Somliga valde att kliva rakt igenom partytältsväggen istället för öppningen...
Helgen i Umeå var trots allt väldigt trevlig. Födelsedagsbarnet verkade uppskatta såväl skenpresenter som riktiga presenter. Jag hann med att träffa alla jag ville träffa, även de som inte behagade närvara vid kalaset. Så jag är nöjd trots att rösten försvann där i början på helgen. Svårt att hålla röstvilan bara. Nu ska jag göra mitt bästa för att bli frisk till jobbstarten, det känns dock smått tveksamt eftersom jag vid minsta aktivitet (som att vacuumpacka täcken, tack för tipset E) febersvettas ordentligt. Satsa!
Somliga valde att kliva rakt igenom partytältsväggen istället för öppningen...
Återvänt, post yran traumatiserad
Tillbaka i stan efter en underhållande helg i östersund. Fint sällskap trots (eller kanske lite tack vare) varierande åldrar. Sängplats som ett hopptält. En del rosévin med hallon. En del halvlitersplastflaskor Norrlands Guld. Langos, grillat, pizza, sushi och mackor med skagenröra. Bra konserter, favoriterna för mig var nog Anna Ternheim och Hello saferide. Vissa vakters åldersuppfattning bör dock ifrågasättas. Jag ser inte 17 ut. Framförallt inte i sällskap med tre 22 åringar som inte behöver visa leg. I och för sig kan man ju fundera på mognadsnivån efter lördagens filmlek. Känns dock bra att vi efter det fick ett erkännande att vi i alla fall inte är så fina i kanten som vissa visst trodde där ett tag.
Nu är jag som sagt hemma i min lägenhet ett par dagar för återhämtning. Har saknat min säng mycket. Sundsvall är sig dock likt vilket känns tryggt.
Nu är jag som sagt hemma i min lägenhet ett par dagar för återhämtning. Har saknat min säng mycket. Sundsvall är sig dock likt vilket känns tryggt.
Lik och lite annat
En snabb uppdatering från en hittills regnig semester. Har gjort ett första besök i Åsele, ett besök som varade mer än två timmar det vill säga. Besöket resulterade i en mindre genomtänkt manöver som kostade mig 500 kronor innan problemet var löst. Låste in bilnyckeln i bagageluckan på bilen. En händig bilkarl kom och bröt sig in. Snabbt och smidigt, men onödigt. Har sen i onsdags legat i Granås och varvat läsning och sortering av gamla foton. Är ganska trevligt med foton från förr. Är dock lite tveksam till den tidens vilja att fota vid begravningar. Stötte på en hel hög med kort på kistor och även två med öppna kistor. Varav ett foto var på ett litet barn. Uschamej. under helgen har det varit den årliga gränshandelsmarknaden som tycks minska för varje år. Är ganska tryggt att man vet precis vad som finns. Köpte snabbt de saker som jag hade planerat i förväg. Koppar som min gamla bildlärare gör, ett svart tennarmband och 10 par strumpor. På lördagen var det dags för grillfest och sen utgång på Udden. Lyckades med konststycket att tappa bort alla som jag kom dit med. Orkade dessutom givetvis inte promenera 4 km hem där omkring 03 på morgonen. Sov därför i något som liknar ett garage med några kompisar från förr. När jag vid tolvsnåret idag skulle gå hem hann jag omkring 1 km innan jag blev upplockad och hemskjutsad. Sånt händer ju inte i stan. Eller, i stan vill man väl inte bli upplockad. Med risk för eventuella galningar. Just nu sitter jag hemma i Tärnamo, kände att jag behövde komma ut ur huset och tog därför en sväng hit. Är ju ganska internetlös i Granås. Nu planerar jag några lugna dagar innan jag på torsdag sätter mig i bilen och kör söderut till Östersund och storsjöyran. Det tror jag blir en toppenhelg!
Trasigt
Nu bär det snart av hemåt. Har slängt ihop lite kläder (eller mycket eftersom jag inte behöver packa praktiskt när jag har bilen). Tänkte dra mig norrut i morgon. Den första helgen på semestern har varit bra. Händelserik och bra. En liten semesterfest i lördags med tjejerna. Konstaterade då att det finns många trasiga människor i världen. Konstaterade också att det bara är att bestämma hur många man orkar försöka engagera sig i. Synd att det är så svårt. Jag har ju dessutom en liten historia med att dra till mig dessa människor, många har hamnat i min närhet. Från och med i morgon blir det totalfokus på semester. Dagen idag har spenderats inomhus, hemma hos M. Regnet har verkligen öst ner och det har inte funnits någon anledning att gå ut.
Nog om det, nu är det semester!
Nog om det, nu är det semester!
De där tavlorna jag nämnde...
Den största, 50x70, sitter i en stor ram ovanför soffan. Bilden är tagen på Ropen.
Här är det en trevlig vy över Tärnaby och Granås. Ganska så nice.
Det senaste tillskottet, vy över Sundsvall från lägenhetsfönstret.
Har bara inte riktigt kommit på hur jag ska arrangera mina tavlor. Den stora har sin givna plats ovanför soffan. De mindre är mer svårplacerade. Dessutom har jag ju ett gäng andra foton som hängt med sen tidigare som jag också vill ha upp. I alla fall några. Risken finns att lägenheten kommer att ha en mijard hål i väggen innan jag är klar.
Starten
Nu är det minsann semester på riktigt. Har haft en lugn och behaglig sista dag på jobbet. Precis som det ska vara innan semester, ingen hets. MIna helgplaner är rätt vaga för tillfället, någon tanke om att försöka få sol på min bleknande bränna finns. En annan tanke om att dricka rosé är ganska närvarande. Blir nog en utgång också. Stannar nog här i hemstan över helgen och en bit in på veckan. Sen är det dags att dra norrut. Nytt för i år är att det blir ett stopp i Åsele en natt eller två. Åsele är relativt outforskat för min del. Har mest bara åkt igenom. Eftersom V är husvakt där så känns det helt rätt att stanna till. Dessutom blir det lite lättare att köra, slipper ta alla mil i ett sträck. Det blir spännande att se vad Åsele har att erbjuda veckan efter den beryktade marknaden. Till helgen är det däremot marknad hemma. Ser fram emot att köpa lite keramik, titta på folk, träffa folk och dricka öl och styrdansa på Udden. Utöver det ska det bli alldeles underbart att vara i Granås och se hur pappa har sågat hål i väggen. Vill ju också jättegärna gå upp till stugan och sova åtminstone en natt. Hoppas på sällskap också. Detta var alltså en uppräkning av det som förväntas hända den första veckan på min semester. Ja, kanske en bit av vecka två också.
Nu kör vi...
Nu kör vi...
Rastlös
Vet inte vad det är med mig. Förra veckan gick jag första halvan runt som i koma och resterande halva med en dunderförkylning. Denna förkylning höll i sig genom hela helgen och är fortfarande väldigt närvarande. Trots förkylningen och en allmän trötthet är jag otroligt rastlös. Vill helst av allt börja snusa igen, det brukar dämpa rastlöshet. Är riktigt sugen på en Göteborgs Rapé. Eller kanske en General. Mmmm. Ska dock inte ge efter för suget. Undrar om lite te kan göra någon nytta? Knappast.
När jag har fått för mig något, eller bestämt mig för något vill jag gärna att det ska hända direkt. Har jag väl bestämt att håret är fööör slitet vill jag klippa mig direkt. Har jag bestämt att något är intressant vill jag gärna se om det är något för mig direkt, gärna NU. Det kan vara denna otålighet som gör mig rastlös just i veckan. Semester om 4 dagar. Om 4 dagar hoppas jag att jag är mindre rastlös. På semestern ska man ju vara avslappnad och ta dagen som den kommer. Just nu har jag svårt att ta kvällen efter jobbet som den kommer. Dessutom är ju planen att stanna i stan ett par dagar innan jag åker norröver. MÅSTE SLAPPNA AV.
Jo förresten så kan jag ha alla jeans nu, förutom de som, hör och häpna, blivit för stora.
När jag har fått för mig något, eller bestämt mig för något vill jag gärna att det ska hända direkt. Har jag väl bestämt att håret är fööör slitet vill jag klippa mig direkt. Har jag bestämt att något är intressant vill jag gärna se om det är något för mig direkt, gärna NU. Det kan vara denna otålighet som gör mig rastlös just i veckan. Semester om 4 dagar. Om 4 dagar hoppas jag att jag är mindre rastlös. På semestern ska man ju vara avslappnad och ta dagen som den kommer. Just nu har jag svårt att ta kvällen efter jobbet som den kommer. Dessutom är ju planen att stanna i stan ett par dagar innan jag åker norröver. MÅSTE SLAPPNA AV.
Jo förresten så kan jag ha alla jeans nu, förutom de som, hör och häpna, blivit för stora.
En semestervecka är över...
...vilket min lever behöver. Där fick jag minsann till det.
Ledigheten inleddes med alldeles fantastiskt väder vilket nog ingen i Sverige har missat. Efter att ha jobbat några dagar på brännan var det dags för mig att gå på bröllop. Ett mycket trevligt sådant med en hel del nya bekantskaper. Fina, fina var M & D. Min klänning var dock lite för Marilyn Monroe-aktig i den tacksamt fläktande vinden. Jag var tvungen att hålla en hand i ett fast grepp om klänningsfållen. Det kom dock flera kreatiiva förslag, bland annat att jag skulle prova duktyngder, gärna i form av vindruvsklasar. Efter att kvällen avslutats med att brudparet åkte till Knaust och att vi ungdomar avrundade med drink hos en av brudgummens vänner somnade jag nöjd och trött.
Den ursprungliga planen för veckan innebar att jag på onsdagen skulle vila upp mig inför stundande besök på gatufesten, Den ursprungliga planen sprack. V & J fick mig att tänka att en snabb sväng inte skulle skada. Mötte upp brudparet och några andra i ett fullt daltonsöltält. Där blev jag kvar till någon gång omkring klockan ett. En lite längre sväng blev det. Svårt att gå när sällskapet är trevligt. Sen kan vi väl säga att veckan och helgen bara fortsatte att rulla på.
Årets öltält: Daltons
Årets konsert: TSOOL och A camp
Årets partyprisse delas mellan vännerna Pi och V
Årets mat: subwaymacka
Årets blåmärke: det med 5 cm diameter på min högra skinka som kom dit helt obemärkt
Årets plats: utanför intersport
Årets göromål: tjursova
Årets förfestaktivitet: headbanging
Årets känsla: glädje (klyscha, jag vet)
Årets utfall: Återstår att se...
Jag har ännu inga bildbevis i min ägo.
Ledigheten inleddes med alldeles fantastiskt väder vilket nog ingen i Sverige har missat. Efter att ha jobbat några dagar på brännan var det dags för mig att gå på bröllop. Ett mycket trevligt sådant med en hel del nya bekantskaper. Fina, fina var M & D. Min klänning var dock lite för Marilyn Monroe-aktig i den tacksamt fläktande vinden. Jag var tvungen att hålla en hand i ett fast grepp om klänningsfållen. Det kom dock flera kreatiiva förslag, bland annat att jag skulle prova duktyngder, gärna i form av vindruvsklasar. Efter att kvällen avslutats med att brudparet åkte till Knaust och att vi ungdomar avrundade med drink hos en av brudgummens vänner somnade jag nöjd och trött.
Den ursprungliga planen för veckan innebar att jag på onsdagen skulle vila upp mig inför stundande besök på gatufesten, Den ursprungliga planen sprack. V & J fick mig att tänka att en snabb sväng inte skulle skada. Mötte upp brudparet och några andra i ett fullt daltonsöltält. Där blev jag kvar till någon gång omkring klockan ett. En lite längre sväng blev det. Svårt att gå när sällskapet är trevligt. Sen kan vi väl säga att veckan och helgen bara fortsatte att rulla på.
Årets öltält: Daltons
Årets konsert: TSOOL och A camp
Årets partyprisse delas mellan vännerna Pi och V
Årets mat: subwaymacka
Årets blåmärke: det med 5 cm diameter på min högra skinka som kom dit helt obemärkt
Årets plats: utanför intersport
Årets göromål: tjursova
Årets förfestaktivitet: headbanging
Årets känsla: glädje (klyscha, jag vet)
Årets utfall: Återstår att se...
Jag har ännu inga bildbevis i min ägo.
Kors i taket
Men se på rackarn, två inlägg på en dag! Tre inom loppet av tre dagar! Kände bara att föregående inlägg ska få stå som det gör men ville berätta mer saker. Mer nonsens, mindre allvar.
Jag har fixat nya tavlor, efter ett antal år med tavlor som jag inte alls gillar. Tog beslutet att plocka ner dem och förpassa dem ner till förrådet. Därefter blev jag ju nästan tvungen att fundera ut vad som ska få pryda mina väggar istället. Provade därför att beställa förstoringar på två av mina favoritfoton hemifrån. En jättestor och en lite mindre. För att komplettera dessa (och för att jag kom på den briljanta idén) valde jag också att förstora en bild med en vy över Sundsvall. Allt i svartvitt. Fatta symboliken! Vy över Tärnaby= mitt gamla liv, vy över Sönsvall= mitt nya liv. Ta da!
Sen vill jag också prata om min kommande semestervecka. Innehållandes bröllop och sen också gatufest. Det blir en intensiv vecka. Bjöd igår dessutom hit en kille. Det brukar ju vara en tjejhelg men nu är det så att jag bara ville bjuda in en god, god vän som jag inte träffat sen jag flyttade från Västerås. Det är ju ta mig tusan nästan två år sen. Det torde bli en fartfylld helg precis som brukligt är.
Väl vald bild som får representera förra årets gatufest, starring "okänd kille som bara ville vara med på bild"
Jag har fixat nya tavlor, efter ett antal år med tavlor som jag inte alls gillar. Tog beslutet att plocka ner dem och förpassa dem ner till förrådet. Därefter blev jag ju nästan tvungen att fundera ut vad som ska få pryda mina väggar istället. Provade därför att beställa förstoringar på två av mina favoritfoton hemifrån. En jättestor och en lite mindre. För att komplettera dessa (och för att jag kom på den briljanta idén) valde jag också att förstora en bild med en vy över Sundsvall. Allt i svartvitt. Fatta symboliken! Vy över Tärnaby= mitt gamla liv, vy över Sönsvall= mitt nya liv. Ta da!
Sen vill jag också prata om min kommande semestervecka. Innehållandes bröllop och sen också gatufest. Det blir en intensiv vecka. Bjöd igår dessutom hit en kille. Det brukar ju vara en tjejhelg men nu är det så att jag bara ville bjuda in en god, god vän som jag inte träffat sen jag flyttade från Västerås. Det är ju ta mig tusan nästan två år sen. Det torde bli en fartfylld helg precis som brukligt är.
Släta över, as usual
Som vanligt när jag fått ur mig ett aggressivt, deppigt eller för den delen aggressivt och deppigt inlägg har jag lite svårt att stå för det. Eller, rättare sagt jag vill tona ner allt lite. Släta över. Känslorna blir lätt så intensiva för mig den första tiden efter att något känsloladdat inträffat. Eller vänta, det kanske är mänskligt. Hur som helst. Nu känner jag att jag kan skippa "jävla" i mitt senaste "glad jävla midsommar" och bara säga "glad midsommar". Med detta vill jag säga att jag mår bättre och att jag försöker reda ut känslorna som nog har trasslat ihop sig som ett garnnystan kan göra. Så där mycket så att det är näst intill omöjligt att hitta början, eller slutet, hur man nu vill se på ett garnnystan. Symboliskt och fint, tror dock att de som kan vara i behov av att tolka mina metaforer är fullt kapabla att göra det. Se vilken tro jag sätter till mina vänners förmågor. Sträcker ut en hand.
